Coronaviruset tog min passion- Fotboll, kom tillbaka!
Det är svårt att veta hur man ska börja en sådan här text. Det självklara vore att inte ens skriva den då det självklart finns betydligt viktigare saker just nu än fotboll och tillgången till att få se eller uppleva fotboll på plats. Livet är ju så mycket mer än fotboll och hälsan är viktigast av allt. Med det sagt måste jag ändå få skriva av mig för sällan har jag känt en sådan enorm tomhet. Fotbollen har en så stor del av mitt vardagliga liv. En sport som nu tagits från mig.
Min fotbollsdos under en vecka varierar. En bra vecka börjar den med Premier League en sen måndagkväll, återgår sedan i magiska Champions League-kvällar på tisdag, onsdag. Därefter händer det att Europa League får min uppmärksamhet i en halvlek på torsdagskvällen. Helgerna har förvisso förändrats sedan mitt barn kom till världen men med lite vilja kan man även hinna med två matcher per dag även där. Jag har försökt räkna på antalet timmar jag lägger ner på mitt fotbollstittande under veckodagarna och under CL-veckorna blir det nog upp emot 10 timmar framför TV:n. 10 timmar är ganska lång tid. Det är 600 minuter eller 36 000 sekunder om man så vill. Tid som nu måste läggas på annat. Bra tänker många, det finns väl viktigare saker än fotboll? Jo, så kan det säkert vara men när fotbollen har blivit som en form av meditation för själen blir det värre att hantera.
Vi människor har alla våra sätt att hantera vardagliga påfrestningar på. Många går på gym eller tränar på andra sätt. Andra gör yoga, mediterar eller umgås med nära och kära. Det händer att även jag gör sakerna ovan men det sätt som alltid fått mig att koppla av, koppla bort och få själen lycklig är när fotbollen ska till att börja och man vet att det vankas 90 minuter fotboll. Det är svårt att beskriva varför den här sporten betyder så oerhört mycket för mig men…
Kanske har det att göra med att man utövat den själv från att man lärde sig gå tills att man var i 20-års åldern.
Kanske beror det på att man har en fotbollstokig släkt som alltid pratat fotboll i tid och otid.
Kanske beror det också på hur sporten utövas. Elva mot elva. Duellerna. Målen. Publiken och alla känslor den framkallar. Jag kan inte räkna antalet gånger jag fått gåshud i samband med en fotbollsmatch jag bevittnat eller antalet gånger jag fällt tårar. Tårarnas karaktär har varit av olika slag. Tårar av besvikelse när ens eget lag inte presterat som man vill. Tårar av glädje när man fått uppleva comebacker likt den Liverpool stod för mot Barcelona i fjol eller som den Roma gjorde mot samma lag 2018 och Manolas sprang som i trans mot sina lagkamrater på avbytarbänken. Det har även fällts en hel del tårar av den inramning som fotbollen framkallar från läktarhåll. San Paulos mäktiga uppslutning under Champions League-kvällarna och allsången till “The CHAMPIONS”, Anfields mäktiga “You´ll Never Walk Alone” eller Dortmunds magiska gula vägg.
Just idag den 16:e mars, känns det som att man inte kommer få uppleva denna fantastiska sport igen och även om jag vet att det kommer en dag med fotboll igen så känns den så oerhört långt borta. Varje dag kommer nya besked om matcher som skjuts upp och ligor som inte kommer spelas färdigt. Nu verkar det även som att EM skjuts upp. Ett mästerskap man gått och väntat på under flera månaders tid.
Får vi njuta av Allsvenskan?
Kan man ens få bevittna fotbollen på lokalnivå 2020?
Jag vet inte vad man ska tro längre och det är nog det värsta just nu. Ovissheten. Man har ju levt utan fotbollen tidigare också men då har man ändå vetat att den kommer tillbaka.
Efter Champions League-finalen i slutet på maj vet man att den dyker upp igen i september.
Efter VM-slutspelet 2018 vet man att ligasäsongerna närmar sig med stormsteg.
Efter ligasäsongerna brukar det vara mästerskap och om inte de finns där så brukar vår fina allsvenska bjuda på härliga matcher. Nu vet man ingenting. Det ända man vet är att ligasäsongerna är uppskjutna åtminstone en månad framåt och att det är väldigt väldigt jobbigt för många av oss fotbollsälskare. Hoppas nu att Coronavirusets framfart tonar ner under kommande månad så att vi kan få uppleva fler fantastiska fotbollskvällar 2020.
Fotboll jag saknar dig, snälla kom tillbaka <3
//
Wiktor Richardsson, skribent på Fotbollshörnan
