Fotbollshörnan

Fokus på den lokala fotbollen

Silly

Snart tuffar fotbollståget igång- se till att inte glömma bort era nära och kära


Nu är den snart tillbaka på allvar. Fotbollen. Som vi har längtat. Äntligen börjar land efter land öppna upp sina gränser och med det även fotbollen. Om en vecka från idag har nästan hela Europa dragit igång sina säsonger igen och i Sverige inleds äntligen allsvenskan och serierna som finns precis där under. Vi ska nu få se vad allsvenskan är utan dess supportar på läktarna. Jag måste säga att jag är orolig för hur det ska kännas nu när det blir i konkurrens med Premier League, La Liga och Serie A som återupptas i samma veva som allsvenskan sätts igång. Kvalitén lär ju minst sagt vara kännbar och de senaste åren har vår liga kunnat skryta om den fantastiska inramning som omgärdat matcherna när spelet på plan inte varit på samma nivå som i toppligorna. Camp Nou kan trots Messi och 100 000 på läktaren kännas som en kyrka och liknande problem finns i England hos storklubbarna. Då har den allsvenska publiken många gånger visat sig hålla världsklass när det kommer läktarkultur med fantastiskt driv i ramsorna och allt därtill. Hur blir det nu när det plötsligt blir tomt där på ståplats? Jag hoppas innerligt att klubbarna gör sitt för att få spelarna att känna att de trots allt spelar hemma så att vi inte upplever neutrala planer överallt. Jag hoppas också att Dplay är fyndiga i sin bevakning av matcherna och gör sitt för att höja känslan och pulsen i matchen trots uteblivna fans.

Tiden utan fotboll har gjort mycket med mig, ja jag känner mig nästan förvandlad. Den inledande månaden utan möjlighet att se någon fotboll hade jag sådan abstinens av denna sport att jag klättrade på väggarna medan jag under de senaste veckorna på riktigt har börjat fundera på hur mycket jag egentligen brinner för sporten. Gillar jag ens fotboll? Den insikten fick jag efter att ha sett Dortmund-Schalke 04, vilket var återstarten av Bundesliga där jag fick stänga av efter 10 minuter på grund av att jag inte såg poängen med att titta vidare. Kan man påstå att man älskar fotboll då? Har jag bara dragits in i hypen kring fotboll med allt som hör sporten till i form av publik, glamour med mera? Jag gillar kanske inte spelet fotboll utan bara hela spektaklet runt omkring. Detta skrämde mig något. Har jag spenderat nästan hela min vakna tid på en sport som jag plötsligt inte gillar bara för att publiken saknas? Kanske får jag svaret nu när den fotboll jag brukar ägna mina helger åt återvänder.

Covid-19 har också satt min hobby av att titta på fotboll i ett nytt perspektiv. Från att det har varit så viktigt att jag knappt kunnat missa en sekund av en match har det nu gått månader utan fotboll. Tiden som ägnades på fotbollen har nu kunnat spenderats än mer med nära och kära och då främst med min fru, mitt barn och vår fantastiska hund. Det har då verkligen blivit tydligt för mig att fotboll inte är livet utan ett intresse, en hobby. Livet är att få ägna tid till familjen och vänner som tillför något positivt för mig i vardagen. Mitt tips till er därute är att inte glömma era nära och kära nu när fotbollståget tuffar igång på nytt. Jag vet själv att det är lätt hänt att snubbla in i den ena matchen efter den andra och så var den dagen passerad. Glöm inte att tiden är dyrbar, se till att ägna den åt de som är viktigast för dig…så finns det säkert plats för en hel del fotboll också förstås. Jag fick själv upp hoppet om mitt fotbollsintresse när jag såg Dortmund-Bayern för någon vecka sedan. Där brann det i spelarna när ligatiteln låg i potten och fotbollen kändes viktig igen. Hoppas innerligt att få uppleva fler sådana stunder under det här märkliga 2020.

Lev väl i stunden

Wiktor Richardsson

Fotbollshörnan

--------------------------------------------------

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK!

Copyright © All rights reserved. | Newsphere by AF themes.